SammanfattningStudiens syfte är att undersöka förskolebarns föreställningar om Jordens form samt var/hur människan bor på jorden och metoden som använts för att uppnå syftet var kvalitativa intervjuer av nio barn i åldern fem år. Tidigare forskning inom området finns, dock är de grundade på intervjuer och studier av något äldre barn.Barn formar utifrån sina erfarenheter egna föreställningar och dessa hjälper dem att skapa ordning och förklaring till olika saker. Föreställningarna är i dessa unga år oftast inte vetenskapligt korrekta, men resultatet av intervjuerna i denna studie visar dock att de flesta ändå har kommit en bra bit i sin utveckling om jordens sfäriska form samt var/hur människan kan bo på jorden. Barnen har många begrepp och föreställningar, dock ännu inte helt fast förankrad.Nyckelord: Förskolebarns föreställningar, Jordens form, kvalitativa intervjuer, naturvetenskap..

Genomsnittstemperaturen vid jordens yta stiger vilket de senaste 50 åren till största del berott på den stigande befolkningsmängden samt levnadsstandarden vilka medfört en ökad belastning på jordens kapacitet.Syfte har varit att se vilka möjligheter den enskilde individen har för att bidra till en bättre miljö, vidare är avsikten att undersöka i vilken utsträckning den enskilde individen energieffektiviserar i det egna hushållet samt i vilken omfattning fastighetsbolagen hjälper dem med detta..

Utgångspunkten och inspirationen för mitt examensarbete var en nyfikenhet på bilderboken som format och objekt. Under sjutton veckor utforskade jag bilderboksformatet genom att skriva, illustrera och formge en egen berättelse. Det konkreta, offentliga, resultatet blev en 28-sidig bilderbok om jordens undergång, ?Noas Hotell?, utgiven på eget förlag. Teoretiskt blev resultatet en grundläggade förståelse för bilderbokens egenart och barnperspektivets viktiga roll (och potential) i bilderboksmediet samt möjligheterna och svårigheterna med att både skriva och illustrera en bilderbok..

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

Syftet med denna studie är att undersöka grundskoleelevers kunskaper om energiflödet på jorden. 73 elever i nionde klass har deltagit i enkätundersökningen och besvarat 6 frågor av öppen karaktär om energikedjor i jordens energiflöde. Min utgångspunkt är en tidigare genomförd undersökning inom samma område, som var en del av utvärderingen av grundskolans utbildning som Skolverket stod bakom 1995. Utifrån jämförelser med resultaten från skolverkets undersökning dras nya slutsatser. En slutsats är att elever presterar bättre på skriftliga uppgifter om jordens energiflöde då de får förklara enskilda energikedjor i riktning bakåt.

Jordens innandöme är uppdelat i flera olika delar, vilket beror på gravitationen och kemisk differentiering. Skillnaden i tryck, temperatur och kemi mellan jordens skorpa, mantel och kärna är en förklaring till varför mineral ändrar karaktär längre ner i jorden. Djupare ner i jorden ökar trycket, men också temperaturen. Ökat tryck gör att atomerna packas tätare, medan ökad temperatur å andra sidan gör att mineralen expanderar. Detta är en av anledningarna till varför det är så svårt att bestämma stabilitetsområden för mineral, det vill säga vid vilka tryck och temperaturer de är stabila.

Jordens framtid är något som bekommer var och en. För att jag som pedagog ska kunna utgå från mina elever vid planering av undervisning är det viktigt att jag är medveten om hur de tänker sig jordens framtid. Tror eleverna på en hållbar utveckling, är eleverna optimister eller pessimister? Syftet med den här studien är att ta reda på hur eleverna tänker kring jordens framtid. Frågeställningarna som använts gäller hur eleverna tänker på framtiden och om de själva känner något engagemang för att gynna en hållbar utveckling.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med elever som går i gymnasiet.

Byggnader och dess användare står för upp emot en tredjedel av jordens förbrukade naturresurser och 40 procent av jordens totala energiförbrukning. För att spara på jordens resurser och minska energiförbrukningen är det viktigt att finna byggnadslösningar som inte belastar klimatet ytterligare. Idag efterfrågas hållbara byggnader allt mer av hyresgäster vilket innebär att fastighetsägarna, för att vara konkurrenskraftiga, måste göra investeringar för att miljöklassificera sina byggnader.Miljöbyggnad är ett sätt att miljöcertifiera både nyproducerade och befintliga byggnader. Systemet baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis och är till för att skapa miljömässigt hållbara byggnader. Miljöbyggnad är indelad i fyra klassificeringsnivåer; KLASSAD, BRONS, SILVER och GULD, där BRONS i flera utav fallen motsvarar Boverkets byggregler (BBR).

Syftet med denna studie är att undersöka kunskaper om jordens energiflöde i årskurs 9 och på gymnasiet efter genomgången kurs naturkunskap A. Vi vill även undersöka om kursplanernas mål och kriterier som täcker detta område uppfylls, samt hur eleverna tillämpar ett naturvetenskapligt språk. I undersökningen jämfördes svaren mellan elever i åk 9, elever som går samhällsvetenskapligt program och naturvetenskapligt program på gymnasiet. Totalt deltog 144 elever i en enkätundersökning där de fick besvara frågor av öppen karaktär om energikedjor. En möjlig slutsats gällande denna studie är att en större andel elever på gymnasiet jämfört med åk 9 har i sina svar angivit fler steg i energikedjorna. Gymnasieeleverna har tydligare beskrivit energikedjorna med flera naturvetenskapliga begrepp och termer.

Dagens samhälle präglas av en linjär ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmängder. Cirkulär ekonomi är en alternativ modell till den linjära ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergång till hållbara energikällor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulär ekonomi, vilka förutsättningar som krävs för en implementering samt vilka drivkrafter och svårigheter som identifierats i arbetet med att påbörja en implementering av cirkulär ekonomi. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulär ekonomi. Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulär ekonomi är att jordens resurser håller på att utarmas och att det därför krävs förändrade resursflöden för att nå ett gott hållbarhetsarbete.

Jordens invånare står idag inför flera svåra globala miljöproblem som inom kort måste lösas, växthuseffekten och förtunningen av ozonlagret är två tydliga exempel på detta. Detta medför en stor utmaning mot de liberala demokratierna och de traditionella medborgarskapsidealen när en stor del av miljöpåverkan sker i den privata sfären och föroreningarna inte respekterar nationalstatens gränser. Inom ekologismen har ett nytt medborgarskapsideal utvecklats som står i kontrast till de traditionella medborgarskapsidealen. Den teoretiska utvecklingen av det ekologiska medborgarskapet står bl.a. professor Andrew Dobson för som enligt honom är ett försök att lösa de problem som bl.a.

Föreliggande studie omfattar en jämförelse mellan sättningsberäkningar med datorprogrammen FEM Design 11 (senast kommersiella versionen) och FEM Design 12 (betaversion under utveckling). I FEM Design 11 modelleras jorden med fjädrar som ges egenskaper motsvarande bäddmoduler, vilka inte på ett helt rättvisande sätt kan spegla jordens komplexa respons vid belastning. Fjädrar kan t.ex. inte överföra skjuvkrafter mellan varandra, vilket får till följd att de enskilda fjädrarnas respons vid belastning är oberoende av varandra. Vid analys av en byggnads sättningar, med ett datorprogram där endast fjädrar (bäddmoduler) används för att beskriva jordens deformationsegenskaper, kan således en helt korrekt bild över jordens verkliga beteende inte återspeglas. I FEM Design 12 kan jorden även modelleras med volymelement, vars egenskaper modelleras enligt kontinuumsmekanik.

Detta examensarbete handlar om hur ekosystemtjänster kan användas i planeringen och utvecklingen av urbana landskap. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får direkt och indirekt av naturen. I arbetet identifieras och utvärderas urbana ekosystemtjänster på ett kommunalt utvecklingsprojekt som ska exploateras för handel och bostäder, från öppen jordbruksmark. Människan är beroende av jordens ekosystem och de tjänster de genererar, men människan har i allt snabbare takt och i högre grad påverkat ekosystemen och cirka en tredjedel av jordens ekosystemtjänster är idag hotade eller överutnyttjade (MA 2003). En bidragande orsak till detta är den intensiva urbaniseringen och därför är det viktigt att ta hänsyn till ekosystemtjänster vid samhälls- och landskapsplanering.